Om Karin

Jag har varit journalist i hela mitt liv. Som 19-åring började jag min journalisthögskolepraktik på Aftonbladet, och på den vägen är det.


Sedan dess har jag bland annat varit chefredaktör för Journalistförbundets tidning, redaktör på Aktuellt, programledare på TV4:s Kalla Fakta och programchef på Sveriges Television. Jo, ett år var jag gästprofessor i journalistik också, vid Umeå universitet.


Men mest har jag frilansat. Det är faktiskt roligast. Jag har rest mycket. Totalt har jag besökt 55 länder, åtminstone var det så när jag räknade sist. Att resa som journalist är ett spännande sätt att se saker. ”What’s tourism compared to journalism?” som jag brukar säga. Jag har rapporterat från Indien, Sydafrika, Australien, USA, Kanada, Vietnam, Sri Lanka och många andra länder.


I egenskap av journalistutbildare har jag bott i Hanoi, Vietnam, och som utredare av svenskt mediebistånd har jag kuskat runt i Asien och södra Afrika.

Jag har alltid intresserat mig speciellt för kvinnors situation, i Sverige och i världen. Bland annat skrev jag den första debattboken på svenska om våld mot kvinnor, ”Den man älskar agar man?” (Prisma, 1979).


Efter hundratals artiklar och en del radio- och TV-inslag tyckte jag att det var dags att prova något nytt; en annan modell att berätta om de orättvisor som jag sett. Det började med "80 grader från Varmvattnet" (Ordfront, 2006), en bok som utspelar sig bland kristna högerspöken i Zambia. För den fick jag Svenska Deckarakademins debutantpris. En bra uppmuntran, och sedan har det rullat på.

Den andra boken i serien om läkaren Ellen Elg heter ”Kvinnorna på 10:e våningen” (Damm, 2008) och utspelar sig i Vietnam, där jag ju bott. I den boken är fokus människohandel och prostitution. Bok nummer tre, som nu ligger ute i pocket, heter ”Klockan 21.37” (Damm, 2009) och handlar om Polen. Den förre påven, Johannes Paulus II, som var polack, spelar en viktig roll. Det blev en del väsen kring den saken i Polen. Se nyhetsavdelningen.

Nu ligger den fjärde boken ute. "Den sjätte gudinnan" (Damm 2010) Den här gången har Ellen åkt till Indien på uppdrag för FN. Hon träffar både hög-och lågutbildade indiska kvinnor – och en ovärderlig gudinna.


 

På researchresa i Indien kan de märkligaste saker hända.